 |
 |
 |
 |
Kommunikationer • Elström • Vatten och avlopp • Jord och skogsbruket
Jord och skogsbruket
Skogarna hade stått orörliga sedan urminnes tider. När de förstaångsågarna anlades vid norrlandskusten omkring 1850 var
skogsbolagen i behov av virke och visste dess värde. Bolagen
köpte avverkningsrätt av skogsägare. Det förekom även
i Grundfors, dock inte i någon större omfattning.
Under 1930-talet fick de skogsägande bönderna avsättning för
sin skog. Virkespriserna var låga och kostnaderna för huggning,
brossling och körning samt flottning slukade så gott som hela
förtjänsten, trots att skogsägarna som regel själva med häst
forslade virket till flottningslederna. För de övriga arbetsföra
karlarna i byn var skogsarbete åt Domänverket och skogs-
bolagen samt flottningsarbete deras huvudsakliga inkomstkälla.
Domänverkets och skogsbolagens skogsavverkningar bedrevs
oftast långt
från bebyggelsen. På 1920-30 talet uppfördes
skogskojor
och stallar av rundvirke. Kojorna var mycket kalla
och dragiga. För "timmerköraren", som
först gick upp på
morgonen för att tända i spisen
och utfodra hästarna, var det
mer regel än undantag att han fann
skopan fastfrusen i
vattenhinken och kaffet i kaffepannan bottenfruset.
Flottningsarbetena påbörjades i slutet av april - början
av maj
varje år. De arbetstillfällen som gavs i samband med
timmerflottningen kom väl till pass då skogsaverkningen för
vintersäsongen var avslutad och inte återupptogs förrän
frampå
hösten.
Vy över Grundfors. I förgrunden Oskar Karlssons. Kortet taget på 1940-talet.